Jag är Mars
Jag vill börja på Mars. Det är min dröm att komma in där, men det är svårt. Jag skulle få så många vänner om jag kom in och ha så roligt.
Två år senare jag kom in. Det skulle bli så kul, jag älskar att dansa och det är liksom bara så.
- Hej, jag heter Pia! Vad heter du?
- Hej, jag heter Sofi! Är du ny här på Mars?
- Ja, jag är ny.
- Vad kul, vi delar rum så du vet.
- Jaha, vad kul.
Snart skulle min första lektion börja. Jag hoppades att det skulle gå bra. Jag hade gjort en dans och jag fick hoppas att dom andra tyckete om den. Det tog lång tid att göra dansen.
Nu gäller det, nu dansar jag.
- Stopp, sa läraren.
- Gjorde jag något fel?
- Du var aldeles för dålig!
- Jaha.
Jag sprang till mitt rum och grät.
- Varför är du ledsen? undrade Sofi.
- Jag var för dålig.
- Nej, du är jättebra.
- Du har inte ens sett när jag dansar!
- Jaja, men du är säkert jättebra.
FANTISERA OM HUR NI TROR DET SLUTAR ...